Hemsida

 

Vår alternativ resa med Carl.

Vår son Carl fyller 10 år i juni. Han är en pigg och glad kille. Redan som liten var det full fart. Carl gick när han var 9 månader, och lärde sig fort att springa. När Carl var 18 månader började han på dagis. Han var öronbarn med otaliga antal öroninflammationer. Fick rör när han var 3 år. På dagis trivdes han bra, men det var kanske ofta bråk med de andra barnen. Inte särskilt roligt att flera gånger per vecka bliva ”presenterad” av vad Carl gjort mot de andra barnen. Förskolan var väldigt ”flickig” och inte särskilt anpassad till pojkar med stort rörelsebehov. Konflikterna kom ofta i arbetspass där de inte lyckades fånga Carls intresse.

 

När Carl var 4 år byte han avdelning och situationen blev mycket bättre, verksamheten var mer individ anpassad.

Dags för skolstart, Carl fick en fantastik förskolelärare som satte rörelse och ute vistelse i första rum. Carl trivdes bra, fungerade med kamrater. När det började handla lite mer om skolarbete var han bara intresserad av Trulle och att rita fritt. Carl är väldigt kreativ och tycker om att skapa.

 

När det var dags för 1:a klass började kaoset, böckerna revs sönder, vägrade att skiva, läsa och ev. läxor var det mycket bråk omkring. På skolan löste de situationen att han fick slippa göra de uppgifter som det blev mycket bråk omkring. Men även situationen på raster och på fritis var väldigt konflikt fyllda. Många samtal med berörda elevers föräldrar.

 

Vi har haft kontakt med BUP i Eslöv under hela Carls uppväxt, varit ett bollplank vid särskilda problem. Jag kontaktade henne under hösten åk-1 (2004) för råd och hjälp angående Carls häftiga humör ointresse för skolan och de allt fler konflikterna som uppkommit på skolan gentemot andra elever. Vi träffade först henne själva (jag och Mikael) och sen träffade vi henne hela familjen. Efter några träffar bestämde vi tillsammans att Carls skulle utredas av basteamet för utredning av DAMP/ADHD.

 

Utredningen startades under våren 2005. Första besöket hos sjukgymnasten (Eva) var väldigt intressant ur många perspektiv. Alla pedagoger, läkare och barnavårdspersonal har under alla år sagt till oss att Carl har en fantastisk motorik. De fick vi snart besked på att det var motsatsen, Carl hade dålig fin och grovmotorik. Bl.a. så vred Carl inte handleden när han använde ex penna utan vred axeln, prova skriva en 8:a och sitt kvar på stolen med stel handled.

 

De tester som sjukgymnasten gjorde klarade Carl om han fick göra dem fort, skulle han göra de med fokusering och koncentration alltså sakta gick det inte. Aktiva barn har ofta inte den balansen därför går allt fort cyklar, springer, ritar mm. Carl hade även dålig förmåga när det gällde nästan allt med bollar och precession. Finns det aktiva barn på förskolorna blir ofta personalen rädd för att ta fram och leka med bollar. Vilket dagis sparkar boll ute? Inte den i alla fall där Carl gick. Enl. Eva skulle många barns motorik bli bättre på ett roligt och lekfullt sätt med hjälp av bollar. Jag var med på en telefonintervju, resultat blev att  många stapplar var höga mot ADHD hållet.

 

I mars månad var jag och Mikael på en visning av magnetprodukter, vi tyckte det var intressant och köpte sulor till Carl och Mikael, ett halsband till mig och en vattenmaskin. Effekten på mig var att jag med hjälp av halsbandet kände mig lugnare och fick mindre huvudvärk. I slutet av april var Carl någonstans mellan himmel och golv, jag tänkte kunde jag känna mig lugnare med mitt halsband så kunde väl han. Resultatet lät sig inte vänta Carl svarade enormt på en 14 dagars period var han lugnare. Vi skaffade fler magnet produkter till Carl, bl.a. ett sovsystem med kudde, madrass och täcke. För första gången på många år sov Carl en hel natt (och även jag).

Carl var även lugnare vid insomning. Han  kom ner i djupsömn och det gav ju resultatet att han var piggare och fräschare nästa dag.(se bif. inf).www.nikkenuk.se

 

När Carl började årskurs 2 fortsatte utredningen med ett besök hos psykolog. Pia Rönnerling var även med denna gång, på alla besök har Carl alltid uppfört sig exemplariskt, som vilket barn som helst.

 

Men i skolan började Carl fungera bättre och bättre, var mer koncentrerad på lektionerna och inga slagsmål under raster och fritis. Vilken lättnad framför allt för Carl.

 

Under oktober månad lades utredningen ner ingen diagnos. Men basteamet frågade vad vi gjort, det var stora framsteg Carl hade gjort under slutet av åk 1 och sommaren. När vi berättade om magnetterapi var de inte längre så intresserade (förutom sjukgymnasten). Inte lätt att tycka något alternativt verkar intressant när man jobbar inom den traditionella vården.

 

Under januari månad 2006 gick vi Coop föräldrautbildning på BUP i Lund. Kursen var mycket givande och lärorikt. Jag tyckte det var bra att träffa andra föräldrar med barn med speciella behöv, med eller utan diagnos. Vi är några som fortfarande har kontakten via mail, ger varandra tips, idéer och utbytter erfarenheter.

 

Under den kursen kom vi via ett annat föräldrapar kontakt med Lailas Hälso Ateljé( www.lailajsonlindgren.se ) där deras son gick på bla öronakupunktur. Jag hade köpt en bok som heter Resan och Resan till barn, och Laila var bl.a. resanterapeut. Jag kontaktade henne och bokade en tid, vi beslöt att efter första besöket att det här skulle vi ge Carl. Carl har sedan april 2006 haft `kulor `i öronen, och fått NLP övningar. Carl har även gjort en resa som inriktade sig på hans självförtroende att lära sig läsa.

 

Carl har efter varje besök hos Laila varit väldigt lugn och nöjd med sig själv, vi märker också så stor effekt om han har kulorna eller ej. Vi räknar med att Carl ska gå till Laila under ca 1 år ca var 3;e vecka och sen dra ut och så småningom vid behov.

 

Kontakten med Laila har varit ovärderlig för oss som föräldrar, gett oss så mycket positiv coachning som man behöver för att orka stötta sina barn med särskilda behov.

 

Jag har även gått en Reiki kurs för Laila, tanken var att kunna ge Carl Reiki hemma så han får hjälp att komma ner i varv. Men kursen gav mer än så, jag fann ett lugn som jag aldrig känt, lärt mig att inte tömma mig på energi vid jobbiga situationer utan hämta dem via Reikin, låter kanske konstigt men det fungerar för mig. Ger Carl Reiki vid ex läxläsning och vid insomning.

 

Under sommaren kom vi i kontakt med en annan produkt TAHITIAN NONI juice. Juicen finns i olika former till människa, häst och hund. Min häst blev dålig till midsommar, han fick juicen och var på benen efter 5 dagar. Då började vi också dricka juicen, var på en del informations träffar och pratade med en kvinna vars son hade ADHD, han hade blivit hjälpt med att dricka juicen. Vi dricker i dag juicen hela familjen, inkl häst och hund. Jag känner ett större välbefinnande och mår väldigt bra. För mer information www.tni.com/2293266.  (bif inf.).Effekten på Carl med juicen är svårt att säga men han har varit väldigt frisk om han blivit sjuk återhämtat sig väldigt fort. En tydlig effekt är om han har juicen med i skolan för att balansera sitt blodsocker efter skollunchen, då märker personalen att han får lättare att koncentrera sig. Han dricker juicen frivilligt och ibland dricker han mycket, vi tror att han känner vad kroppen behöver.

 

Jag under sommaren 2006 börjat undersöka hur kosten påverkar Carl. Har kommit fram till att den har väldigt stor betydelse. Varit i kontakt med Birgit Schelin, Diplomerad Su Jok terapeut och kostrådgivare. Det som är viktigt med kosten till framför allt dessa barn är långsamma kolhydrater, inget socker och framför allt inget socker som är kemiskt framställt, det blir som en drog för dem. Skolmaten är också ett gissel, halv och helfabikat är förödande, de går snabbt upp i blodsocker och ner som en pannkaka. De bör äta så rena produkter som möjligt, bl a  rent smör riktig mjölk och vispgrädde. Blandkryddor är heller inte bra. Bra att äta gröna råa grönsaker innan maten, stärker enymupptaget.

 

Under åk 2 var Carl på utredning hos logoped för att se vad han behövde för hjälp med sin läsning. Carl har sen åk 1 var ointresserad av att läsa. Under sept. 2006 fastställdes diagnos dyslexi.

 

Innan jul var Carl på KranioSakral behandling på Alternativa Ryggkliniken i Löddeköpinge hos Monica Holmberg Lassen. Carl är vid sin födseln tagen med tång , de barnen är enl. Amerikanska studier över repriserande då det gäller barn med dyslexi, ADHD och Autism.

 

Vad hade vi att förlora på att försöka.! KranioSakral balansera kroppsvätskorna i kroppen så de kommer balans och då kan kroppen komma till självläkning. Barn som har är tagna med tång vid födseln har ofta en skada på halskotorna i nacken, de ger en obalans av kroppsvätskorna som i sin tur ger ett konstant ljud i huvudet. Med behandling kan man balansera upp det så kroppen kommer balans och ljudet i huvudet tystnar. Carl har svarat enormt på behandlingen, läsningen har börjat lossna.

Vi har prövat en del olika saker och vi är övertygade om att varje sak har lagt sin del till pusslet som tillsammans gör livet lättare för oss och Carl.

 

Oavsett vad vi prövar för olika typer av behandling har vår tid och vårt sätt med Carl stor betydelse. Han behöver tid med oss och lugn och ro. Klara tydliga regler och struktur. Han mår bra av att veta vad som ska hända och vad han ska göra. Överraskningar i positiv anda är han alltid pigg på.

Vår alternativ resa med Carl kommer vi att fortsätta med länge, den som söker finner till slut något som passar, ge inte upp. Att använda alternativa behandlingsformer tar kanske ibland liter längre tid innan resultatet kommer, men under tiden mår man bra. 

 

 

www.theos-alternativa.net